dilemma och hur man kokar heroin

Idag gick jag hem tidigare för att göra min uppgift (som ska lämnas in idag). 

Några timmar senare har jag inte ens börjat. 

Varför kan man undra...

Jo, för att jag stötte på två killar tunga injicerande missbrukare (eller brukare, det är en definitionsfråga) och en av dem var faktiskt kompis till mig förr i tiden. En av min vilda ungdom som sagt :) Jag har inte ens sett han röka marijuana. Kanske drack han mycket men vem gjorde inte det?! 

När han kom in på kontoret kände jag igen honom med detsamma. Sedan hörde jag hans röst och böjde ner huvudet. När han hade fått det han kom för, lite rena sprutor och andra tillbehör, och efter att han försökte sälja något föremål till ett bra pris, först då vågade jag titta upp och märkte att jag var kraftigt upprörd och nära till tårarna på något sätt. Jag reagerade okej - sökte inte kontakt för att avvakta om han skulle känna igen mig, jag tänkte klart - jag är väl medveten att det är hans val och jag respekterar det, men känslomässigt - O! My! God! - det var rena kaoset! Jag visste inte varifrån de här känslorna kom, att jag kände en klump i magen och ville gråta för något (ospecificerat) och behövde verkligen någon att prata med. 

När Toni, min handledare, kom då sa jag till henne " Du, jag tror nu att jag har fått bra med saker att prata om på vår första handledning!". Och sen pratade vi i kanske en halv timme... Och det hjälpte... Sedan pratade jag med Jana, en bästis som förstår mig och har alltid något vettigt att säga, och sen blev det bra. Nästan.

Men alltså, ni där ute som är på praktik just nu, känn er varnade, för att även om man tror att man har koll på sin professionella roll som socialarbetare, kan man aldrig förutse de känslomässiga reaktionerna. De går inte att kontrollera så här i förväg i alla fall. 

Jag lärde mig fler saker idag. Att brukare i Bulgarien inte använder precis de tillbehör som jag trodde, alltså det man ser på filmerna, med skedar och allt. No no! Skedar funkar inte här eftersom heroinet är inte så rent och går ej att koka på dem. Det är kapsyler som gäller, de är tunnare... Där ser man! 

Och att inte glömma nämna här att heroinet är så orent ibland (pratar om Bulgarien nu) att det finns stora partiklar även efter kokning. Det kan vara kalk, piller eller annat konstigt som inte borde hamna i blodet! Man måste även koka heroinet med citronsyra av samma orsak, eftersom partiklarna bör kokas sönder. Självklart är inte syror, oavsett sort, inte det bästa man kan stoppa i sig, i blodomloppet, och man borde åtminstone använda Vitamin C i rinnande form. Detta har organistionen inte pengar för, det kostar för mycket. Fast egentligen så kommer pengarna från The Global Fond (http://www.theglobalfund.org/en/) 

så det är där man borde jobba för att kunna påverka...

 

Här ser man de idealiska tillbehören.

                                                                                       

Här är verkligheten! Varsågod!